1600-talet
Sveriges regenter:
1599-1611 Karl IX
1611-1632 Gustav II Adolf
1632-1644 Förmyndarregering
1644-1654 Kristina
1654-1660 Karl X Gustav
1660-1672 Förmyndarregering
1672-1697 Karl XI Gustav
1697-1718 Karl XII Gustav
Major Bernhard Englund har ordet:
Gustav II Adolf övertog ryttare som i regel bodde på egna hemman
och nu hade lön i form av skatteavdrag. De skulle göra personlig
tjänst. Endast vid vissa tillfällen var det tillåtet att sända
annan likställd person i eget ställe.
År 1612 bestodd Upplandsfanan av folk från Uppland - Västermanland, ca
200 ryttare. Södermanlandsfanan bestodd av folk från Södermanland - Närke
och Värmland, samt Vadsbo härad i Västergötaland ca 200 st.
År 1616 stadgades, att antagning och avskedande skulle uteslutande ske
vid mönstringen. Fastsälld ålder för hur länge man kunde vara i tjänst
fanns inte utan man var kvar så länge man ansågs kunna upprätthålla
tjänsten, varefter man avdankades i samband med mönstring.
1621 beslöt kungen att dela varje fana i två kompanier om 125 ryttare.
En korpral blev chef för 50 ryttare.
1626 infördes titlarna major, överstelöjtnat och överste. Man införde
indelningen i regementen och skvadroner. En skvadron fick nu fyra
kompanier. Gustav II Adolf insåg, som nämnts, att kavalleritaktiken
måste anpassas till tiden. Följden blev att man tog efter polackerna,
drog blankt och anföll i lätta rörliga förband. Detta stridsätt krävde
mer övning.
År 1636 utgav krigskollegium ny förordning angående exercis, där man bl a
tillhöll officerarna "att hvar och en flitigt exercerar och övar sina
underhafvande, förste att hvar och en isynnerhet rätt lärer soldaten att
föra sin pik och musköt, ryttarna att regera sin degen" (värja). Soldaterna
skulle vidare veta att "kompani- och regmentvis lägra sig i fält och kvarter,
samt hur de utur marschen med ordning skola träda i slagordning". Varje
regemente skulle förvara gevär, krut och lod i närmaste fästning. Varje
kompani skulle vidare utöver detta ha nödigt gevär och krut för ett
korpralskap vid närmaste kyrka, för att varje kyrkodag kunna exercera
(kyrkparad). Execisen skulle ske korprals- eller halvkompanivis "utom om
man bodde nära tillhoppa, då understundom hela kompaniet kunde öva
tillsammans".
Inget regemente fick mönstra mer än en gång per år, i maj.
Först år 1660 bestämdes, att "med ryttarna kunna deras officerare trenne
gånger om året högst hålla möten och besiktningar på de bekvämaste orter
och tider. Krut, lod och lunta skulle därvid bestås för folkets övande".
1667 upphöjdes Upplands ryttare till Lifregemente, främst p g a förtjänster
i kriget, men även närheten till Stockholm torde ha inverkat.
Lifregementets kompanier och hemman var ännu under denna tid kringspridda
över stor yta.
Ett kompani var t ex splittrat från Lerbro (på gränsen mellan Närke och
Värmland) till Eda skans - ett avstånd av 22 mil! Kompanierna var dessutom
balndade.
Carl XI drog ihop kompanierna och grupperade dem inom vissa härader och
socknar med 1664 års jordebok som grund.
Vadsbo kompani kom i sin helhet att ligga i Vadsbo härad. Detta
kompani kunde dras samman på två dygn. 1680 bestämdes att kompanimöte
skulle hållas en gång i månaden. En gång per år skulle hela regementet
sammandragas i augusti "på en slät och tjänlig plats vid någon skog eller
kronans jägarbacke". Här skulle regementet övas under 14 dagar och Kungl
Maj:t "ville låta bestå årligen pulfver till åtta skott skarpt och
sexton blinda skott".
Kompanimötesplatserna för Lifregementet var 1695 följande: Husby,
Erlinghundra, Litstena, Estuna, Ehrentuna, Badelunda, Frösthult,
Köping, Fellingsbro, Mosås, Lännäs, Tystberga och Fägre.
Första regementsmötet efter nya ordningen ägde rum i Kungsör. Därefter
hölls regementsmöten omväxlande i Köping, på Ladugårsgärde, Polacksbacken
(i Uppsala) och i Kungsör.
Vid regementsmötena övades det rejält. 1684 i Kungsör dödades eller sårades
5 - 6 ryttare.
1688 övade man åter i Kungsör, denna gång sårades 60 man mer eller mindre
allvarligt och 4 hästar dog. Pappersgranter som användes vid detta tillfälle
ställde till stor oreda bland hästarna.
Marscherna till och från t ex Ladugårdsgärdet i Stockholm tog för kompaniet
lång tid. För Vadsbo kompani tog det 18 dagar.
